perkele
Jag mår piss jag vet inte varför.
Tårar rinner och ett konstigt illamående kryper i magen. Jag vill klara av livet men det känns svårt.
Vad fan är det som händer? Jag vill inte må såhär. Jag vill må bra. Jag vill inte få lust att göra någonting dåligt. Någonting jag inte borde.
Fan varför mår jag såhär?
Jag vill inte.
Tårar rinner och ett konstigt illamående kryper i magen. Jag vill klara av livet men det känns svårt.
Vad fan är det som händer? Jag vill inte må såhär. Jag vill må bra. Jag vill inte få lust att göra någonting dåligt. Någonting jag inte borde.
Fan varför mår jag såhär?
Jag vill inte.
omg
Jag tror att allt kommer fortsätta vara ganska okej. Allt känns sådär bärbart och jag klarar av allt. Troligen so lär jag inte få break down ännu. Små kommer och går, men jag överlever.
Idag har jag suttit här och skrivit på BF och haft convo på msn med Anina, Kate & C och även Alex en stund. Det var bara otroligt roligt och jag fick öva min engelska eftersom allt gick på engelska. Det var min idé att bjuda in C och det var en bra idé om jag nu själv får säga.
Jag lever och mår bra. Ganska bra.
Idag har jag suttit här och skrivit på BF och haft convo på msn med Anina, Kate & C och även Alex en stund. Det var bara otroligt roligt och jag fick öva min engelska eftersom allt gick på engelska. Det var min idé att bjuda in C och det var en bra idé om jag nu själv får säga.
Jag lever och mår bra. Ganska bra.
pocky
Jag är så kär i dendär bilden. Shinya är så otroligt vacker.
Nu är jag då tillbaka från sverige och kan koncentrera mig på livet här igen. Blogga och klaga och kanske även vara lycklig en stund. Man skall ju inte bara klaga på livet utan även njuta av de små bra stunderna som gömmer sig ibland.
Jag fick smaka på japanskt godis igår när jag var i stan med Nera och Pigru. Det var jätte gott!
Det var härligt att öppna min telefon igår och få ett sms av Nera där hon berättade att hon saknar mig. Jag skrev att jag saknar henne och en sekund där efter så ringer hon och frågar om jag vill komma till stan. Jag skyndade att ge mig iväg.
Köpte en t-skjorta och ett par strumpor. Härligt.
Jag lever.
Fallen
Det var det då. Det finns inget att göra längre åt den saken. Det behöves inga ord. Vad skulle man ha sagt? Hej? Hejdå? Adjö? Ha ett bra liv?
Det gjorde ont i en stund. A sharp pain in the heart. Men det gick över sedan. Det var tydligen inte menat att vara någonting långvarigt. Det var bara där för att lära oss båda någonting antar jag. Så vill jag tänka eftersom allt annat gör ont. Jag vill inte tänka att det var mitt fel att det inte fungerade. Jag vill inte, för det kanske är sanningen. Det kanske var jag som gjorde någonting fel som sedan förstörde allt.
Mitt fel.
Jag gick hem efter det korta mötet, med musik i öronen och en liten plastkasse i handen där mina saker var. Som jag fick under det korta mötet. Jag tänkte faktisk på vad jag skulle göra med den plastpåsen när jag kommer hem. Om jag skulle klippa den i tusen bitar eller bara kasta bort den. Nu ligger den faktiskt på min säng och påminner mig om allt det.
Jag ville inte att det skulle bli såhär. Inte just nu. antagligen var det min telefon hat-tid som var sista strået och sen brast allt. Kanske det var det.
Annars så är jag kär i min härliga dator (jag skall ge den namn bara jag/någon annan kommer på ett bra.). Såklart är det den jag använder för tillfället och jag kommer aldrig behöva lämna mitt eget rum igen. Utom när jag skall äta eller liknande. ^___^
Och imorgon bär det av till Gävle och där skall man då stanna en hel vecka. Så det blir inga inlägg på en hel vecka (Ida du skall inte dö okej?). Kommer nog ta datorn med men kommer inte ha tillgång till internet. Tyvärr. Men överlev utan lilla mej, okej?
Älskar er.
Det gjorde ont i en stund. A sharp pain in the heart. Men det gick över sedan. Det var tydligen inte menat att vara någonting långvarigt. Det var bara där för att lära oss båda någonting antar jag. Så vill jag tänka eftersom allt annat gör ont. Jag vill inte tänka att det var mitt fel att det inte fungerade. Jag vill inte, för det kanske är sanningen. Det kanske var jag som gjorde någonting fel som sedan förstörde allt.
Mitt fel.
Jag gick hem efter det korta mötet, med musik i öronen och en liten plastkasse i handen där mina saker var. Som jag fick under det korta mötet. Jag tänkte faktisk på vad jag skulle göra med den plastpåsen när jag kommer hem. Om jag skulle klippa den i tusen bitar eller bara kasta bort den. Nu ligger den faktiskt på min säng och påminner mig om allt det.
Jag ville inte att det skulle bli såhär. Inte just nu. antagligen var det min telefon hat-tid som var sista strået och sen brast allt. Kanske det var det.
Annars så är jag kär i min härliga dator (jag skall ge den namn bara jag/någon annan kommer på ett bra.). Såklart är det den jag använder för tillfället och jag kommer aldrig behöva lämna mitt eget rum igen. Utom när jag skall äta eller liknande. ^___^
Och imorgon bär det av till Gävle och där skall man då stanna en hel vecka. Så det blir inga inlägg på en hel vecka (Ida du skall inte dö okej?). Kommer nog ta datorn med men kommer inte ha tillgång till internet. Tyvärr. Men överlev utan lilla mej, okej?
Älskar er.
Black Black Heart.
Hemsk bild men härlig människa som tog bilden. Jag ser ju bara drogad och hemsk ut. Det var förra året tror jag. Hos kusinerna.
Idag har det inte hänt typ någonting. Har bara suttit här och blivit hög på Jrock och annat liknande (musik). Lillebror har inte varit hemma och mamma kom först på kvällen så jag har haft lägenheten för mig själv. Vilken lycka liksom.
Igår var jag på Bio. Såg She's the man, tror jag att den hette, tillsammans med La. Filmen var helt trevlig. Det var en film där man inte behövde anstränga hjärnan hemskt mycket, vilket var helt bra. Skulle inte ha orkat med en tänkar-film just då. Jag överanstränger min hjärna hela tiden. Undrar om det är så bra i längden? :/
Lilla C var söt och skicka sms från Hangö åt mig. Han hälsa från Hangö och jag blev jätte glad. Mådde dåligt för att jag inte kunde svara honom och måste göra någonting för att sluta tänka på det. Gick ut ur sovrummet och sa åt pappa att jag går ut. Lillebror följde med. Vi gick runt en stund och jag fick frisk luft och mådde realtivt bra efter det. Såg på Frasier när vi kom hem och gick sen och sova. Var så trött.
M ringde. När jag satt i bussen påväg hem idag. Jag svarade och hon frågade att om vi kan träffas någon dag. Jag sa väl någonting som kan tas som joo.
Att sånt idag.
Tisdagen närmar sig.
Hik-chan - Did you hear me whispering 'Hello' // Did you see me waving goodbye...? sanoo:
de e nog ett par saker du int vet
Emzi - Black Black Heart sanoo:
antagligen.
Emzi - Black Black Heart sanoo:
och det är helt okej
Emzi - Black Black Heart sanoo:
för du är inte döende och jag har tid
----------------------------------------------------
(och vem visste att jag kan vara smart fast klockan är mycket)
Simple & Clean
Jag har varit duktig. Jag har läst, jag har köpt grejer. Jag har varit en bra person och svarat i telefonen väldigt sent på kvällen igår (första gången sen jag stängde av den). Det var nog bara lillebror som sa att han skulle komma hit idag och att jag skulle vänta på honom. Jag var trött då och mumlade någonting åt honom. Sa att jag köpt Queens cd och han blev väl glad. Han gillar Bohemian rhapsody (nej, jag orkar inte gå efter cd:n och kolla hur det skrivs). Lyssnade ganska många gånger igenom den igår. Bevisade åt La att jag ännu lyssnar på så kallad vanlig musik ännu. Jag talade med henne på msn igår. Det var längesen jag gjort det så det kändes bra.
Fick en massa nya låtar av Nera på kvällen. Härligt. (lyssnar på dem just nu.)
M har slutar ringa nu. Hon gav upp tillslut. Orkade inte fortsätta.
Igen känns det som det skulle ha varit en evighet sen jag skrev någonting hit, men ändå så har det inte varit så hemskt längesen.
Jag har bara inte orkat tänka på bloggen. Har haft så mycket annat i huvudet. Har börjat fundera på att lösenordsskydda bloggen eftersom jag börjar blir rädd att Lillebror skall läsa detta. Det finns inlägg som bara är såna som han inte får läsa.
Saknar VPFPH.
22366-81
I so love that picture.
Har inte svarat i telefonen idag. Har inte orkat och inte viljat prata med någon och det känns skönt att bara kunna låta bli.
Det fanns faktiskt en sån tid när det inte fanns mobil och man inte alltid kunde få tag i en person. Hur klarade vi oss då?
Jag vet inte om jag tänker fortsätta att inte svara i telefonen imorgon eller om jag tänker svara i den. Vi får bara se på hurdant humor jag är imorgon och om jag orkar göra någonting sånt utan att gå sönder.
Talade med Anina på msn och fick veta att hon skrivit brev åt mig. Och skall även skicka de. Jag blev jätte lycklig och ville nästan gråta av ren lycka. Jag älskar brev och har inte fått ett sen jag minns inte när. Och snart kommer jag få ett. Känns bra.
(kommar att vara i Stockholm från den 6-10. Kommer kunna träffa människor den 7-9 Augusti)
Saknar Nera. Skulle vilja ringa henne men min dumma telefon är dum. Vill prata med henne. Vill träffa henne.
jaja. att sånt idag.
pain
That's just me being weird.
Mår konstigt once again. Orkar inte med resten av världen utom min egen lillebror. Antagligen så gjorde jag en kompis sur på mig. Skulle ha gått till henne idag och varit där övernatt, sett någon film...
Hon ringde och jag sa ynkligt att jag inte orkar komma. Kände mig ynklig och jag gömde inte det för henne på något sätt. Kände mig ynklig igår och känslan fortsätter att pina mig.
Hon skickade sms som jag inte kunde svara på. Hon ringde och jag sa åt min lillebror att lägga på eftersom han var närmare telefonen.
Jag stängde av telefonen efter det.
Kändes skönt. Befriande. Men ändå hemskt. Isolerad från världen.
Öppnade den för en stund sen och märkte att ingen har saknat. INGEN. Jag är ensam.
Ingen saknar över huvudtaget.
Förlåt att jag mår piss. Förlåt att jag inte tål prata med någon IRL just nu. Förlåt att mitt liv är åt helvete just nu.
ordlöshet.
Jag kan nästan inte förklara hur härlig födelsedag jag hade. Bilder berättar mer än ord.
(ett par år sedan skulle jag aldrig gjort sådär)
Galenskap och bästa killkompisen.
Min första födis present!
En ung flicka med mörkt halvlångt hår vandrar sökande längs gatan.
Vuxna tankar om livet, om människor, föder en svag skugga i hennes gråa ögon.
Men innanför denna skugga lever en glödande gnista av livfullhet.
Denna kraft lyser ibland genom pennan, genom bokstäverna, genom orden.
Denna kraft ger liv åt stycken och kapitel, där handlingen fritt får dansa omkring.
Men den skyddande skuggan lyfts upp igen när flickan går framåt längs trottoaren.
En man betraktar henne från andra sidan asfalten.
Han ser glimtar av kraften där bakom, innanför pupillerna, inuti sinnet.
Mannen önskar att flickan förmår fördriva skuggan och låta kraften lysa till fullo.
För allt hon behöver, en stark energi finns där inom henne.
Hon behöver bara frigöra sin gnista, så den kan blomstra i full prakt.
Så att alla kan se den underbara varelse hon egentligen är.
Mannen är jag och flickan är du Emzi, som jag uppfattar dig. Jag önskar dig allt gott och all lycka.
Detta är min lilla present på din födelsedag. Grattis min vän!
Det där fick jag av en väldigt god vän. TACK åt dig, Ment!
Jag vet verkligen inte vad jag skall säga.
omöjlighet
Jag klarar inte av att lägga ut en bild på mig själv idag. Just nu hatar jag alla bilder på mig själv. Jag hittar något fel i alla bilder. Något litet fel som står ut och jag inte tål. Fel i mig. Kanske det är bara jag som ser felen men då VET jag att det FINNS där.
Jag städar. Städar mitt kaos i mitt rum. Troligen så kommer jag inte hitta någonting på ett par veckor och det skrämmer mig lite.
Mitt egna kaos inom mig växer för varje sekund. Varje liten papperslapp där någon av DE har skrivit någonting får mig att minnas det som var. Den jag var under hela högstadie. Jag var DERAS lilla Emma. Den som DE kunde leka med, ljuga åt och använda. Ta fram som en leksak när DE behövde. Jag gjorde ju inget för att stoppa det.
Jag vill tvätta bort känslan. Men det är ju omöjligt.
ensam
Jag behöver någonting nytt igen. Jag vet inte alls vad det skulle kunna vara, men bara någonting som skulle överraska mig och fälla mig på min tjocka bak. Att jag skulle falla pladask. Men det kommer ju inte hända. Aldrig någonsin. Det händer ju inte åt mig bara åt alla andra. Inte mig. Inte lilla patetiska mig som tror att världen är rättvis (nej, den är inte det och jag tror inte det längre.).
Jag vet inte om jag tror på människor längre. Jag vet inte vad jag tror på. Tror jag på att människor som jag träffar via Internet faktiskt bryr sig om det jag skriver? Om att jag mår dåligt? Hur kan jag vara säker på att de verkligen bryr sig när jag inte HÖR det med egna öron?
Fast även det kan vara ljug. Det har hänt förut. DE som bara lekte med mig. Använde min godhet. Jag brydde mig om dem en tid. Jag verkligen gjorde det. Och jag verkligen trodde att de brydde sig om mej även. Vänner förevigt and so on. What a lie.
Jag städade och hittade gamla minnen. Lappar där det står "Kan vi va?" på och ler smått åt det. Jo, det var skriver bara så att jag inte skulle vara med den andra utan stanna med skrivaren. På en rast eller någonting. Så onödigt. Så hemskt. Så naivt tänkande från mig.
Jag var så rädd för att bli ensam igen. Jag klarar inte av att vara ensam. Panik.
Jag är ensam i denna blogg. Ingen läser, ingen bryr sig. Samma i VPFPH. Och ändå så försöker jag pånytt och pånytt. Kanske någon skriver. Kanske någon svarar.
Jag känner mig så utanför. Så ute.
Gör jag någonting fel med att försöka ta kontakt med människor?
Vad gör jag fel?
Ja, jag mår dåligt again och det är därför detta jävla inlägg skrivs. Eller inte dåligt men konstigt. Ensamt.
Jag vill bli ny.
Jag vet inte om jag tror på människor längre. Jag vet inte vad jag tror på. Tror jag på att människor som jag träffar via Internet faktiskt bryr sig om det jag skriver? Om att jag mår dåligt? Hur kan jag vara säker på att de verkligen bryr sig när jag inte HÖR det med egna öron?
Fast även det kan vara ljug. Det har hänt förut. DE som bara lekte med mig. Använde min godhet. Jag brydde mig om dem en tid. Jag verkligen gjorde det. Och jag verkligen trodde att de brydde sig om mej även. Vänner förevigt and so on. What a lie.
Jag städade och hittade gamla minnen. Lappar där det står "Kan vi va?" på och ler smått åt det. Jo, det var skriver bara så att jag inte skulle vara med den andra utan stanna med skrivaren. På en rast eller någonting. Så onödigt. Så hemskt. Så naivt tänkande från mig.
Jag var så rädd för att bli ensam igen. Jag klarar inte av att vara ensam. Panik.
Jag är ensam i denna blogg. Ingen läser, ingen bryr sig. Samma i VPFPH. Och ändå så försöker jag pånytt och pånytt. Kanske någon skriver. Kanske någon svarar.
Jag känner mig så utanför. Så ute.
Gör jag någonting fel med att försöka ta kontakt med människor?
Vad gör jag fel?
Ja, jag mår dåligt again och det är därför detta jävla inlägg skrivs. Eller inte dåligt men konstigt. Ensamt.
Jag vill bli ny.
Nytt.
Jag skall bli bra. Allt skall bli bra.
Jag skall städa.
Jag skall bli ny.
(och vem bryr sig egentligen?)
(första gången jag inte kan ringa eller sms någon sen jag fick min telefon. känns konstigt.)
*bang*
Herregud. Klockan är typ ingenting och jag sitter uppe. Dessutom är det sommarlov och jag borde få sova länge. Gah. Minns inte ens när jag senast skulle ha vaknat såhär tidigt.
Lillebror skall väl komma hem snart och så skall vi åka iväg till Södra Hamnen. Vi skall vara hjälpare i en film. Jag har ingen aning vad det kommer att gå ut på. Vi får pengar för det så jag är nöjd.
Trött.
Lillebror skall väl komma hem snart och så skall vi åka iväg till Södra Hamnen. Vi skall vara hjälpare i en film. Jag har ingen aning vad det kommer att gå ut på. Vi får pengar för det så jag är nöjd.
Trött.
jaha så
Jag har glömt hur man andas.
Midsommar.
Torsdagen:
Magisk dag. Bara härligt. Fick lite bråttom när jag skulle iväg eftersom jag beräknade tiden fel och trodde att jag skulle hinna helt bra. Fick bussen ganska bra så inga problem.
Fick vänta en tid hos Zan för att hon själv skulle uppenbara sig eftersom hon jobbade ännu, men hon kom och jag dog lite. Jag ÄLSKAR henne!
Den dagen gick till prat och liknande. Vi gick även till butiken och köpte glass. gott. Så tog vi lite längre väg tillbaka hem och gick runt. Killar som åkte fram och tillbaka med sina mopon.
Fredagen:
Minns inte när vi vaknade, men vi vaknade och gick för att se på tv. Åt morgonmål. Resten av familjen åkte till stugan och vi stannade en stund efter, sen gick vi till stugan. Tog typ 20 min så det var inte alls farligt. Mat.
Minns inte hemskt mycket av vad som hände på fredagen (jag har dåligt minne.). Vi var nere vid stranden med hunden och vaktade lilla B på samma gång medan han simmade med andra barnen.
Visst, man måste ju lära lillen att se mot kameran, :P
De vuxna blev fulla och flummade fram sin egen takt. Bastubesök (vuxna).
Ny flickvänsinspektion.
Stolar som går sönder eftersom sittaren i den väger för mycket och faller bakåt. Ligger där en stund eftersom han inte kom upp. Jag trodde att han hade slocknat. Men nähä det hade han inte.
Och självklart kokko-brasa. Den var väldigt liten (jämnfört med andra som jag sett).
Och annat sånt.
Lördagen:
Dagen är lite ihoptrasslad. Jag minns att vi satt en massa i solen och pratade och skrattade. Männen fick dumma idéer och blev totalt packade tillslut.
Zans mamma svarade i hennes(Zans) telefon när en viss person ringde. Stackarn måst ha blivit lite rädd. ("e de?" "e de?")
(bilder och jag passar inte ihop)
Senare (väldigt sent) gick vi hem med Zan och flummade lite till. Satt oss framför deras dator och såg på Gackt.
Nu har jag addiktera en till person.
Vanilla är det som fastnat tror jag.
En viss person måste lida lite av vår socker-och kaktusfylla. Herregud va perviga vi blev tillslut.
"Fuun va hutt han e"//Zan
Vi gick och la oss där klockan halv fem.
Söndagen:
Ayabie dvd tittande. Ah, så vackert.
Vaknade vid halv 1.
Till stugan. Lite vanilla once again.
Min Zan. (LOVE U)
Magisk dag. Bara härligt. Fick lite bråttom när jag skulle iväg eftersom jag beräknade tiden fel och trodde att jag skulle hinna helt bra. Fick bussen ganska bra så inga problem.
Fick vänta en tid hos Zan för att hon själv skulle uppenbara sig eftersom hon jobbade ännu, men hon kom och jag dog lite. Jag ÄLSKAR henne!
Den dagen gick till prat och liknande. Vi gick även till butiken och köpte glass. gott. Så tog vi lite längre väg tillbaka hem och gick runt. Killar som åkte fram och tillbaka med sina mopon.
Fredagen:
Minns inte när vi vaknade, men vi vaknade och gick för att se på tv. Åt morgonmål. Resten av familjen åkte till stugan och vi stannade en stund efter, sen gick vi till stugan. Tog typ 20 min så det var inte alls farligt. Mat.
Minns inte hemskt mycket av vad som hände på fredagen (jag har dåligt minne.). Vi var nere vid stranden med hunden och vaktade lilla B på samma gång medan han simmade med andra barnen.
Visst, man måste ju lära lillen att se mot kameran, :P
De vuxna blev fulla och flummade fram sin egen takt. Bastubesök (vuxna).
Ny flickvänsinspektion.
Stolar som går sönder eftersom sittaren i den väger för mycket och faller bakåt. Ligger där en stund eftersom han inte kom upp. Jag trodde att han hade slocknat. Men nähä det hade han inte.
Och självklart kokko-brasa. Den var väldigt liten (jämnfört med andra som jag sett).
Och annat sånt.
Lördagen:
Dagen är lite ihoptrasslad. Jag minns att vi satt en massa i solen och pratade och skrattade. Männen fick dumma idéer och blev totalt packade tillslut.
Zans mamma svarade i hennes(Zans) telefon när en viss person ringde. Stackarn måst ha blivit lite rädd. ("e de?" "e de?")
(bilder och jag passar inte ihop)
Senare (väldigt sent) gick vi hem med Zan och flummade lite till. Satt oss framför deras dator och såg på Gackt.
Nu har jag addiktera en till person.
Vanilla är det som fastnat tror jag.
En viss person måste lida lite av vår socker-och kaktusfylla. Herregud va perviga vi blev tillslut.
"Fuun va hutt han e"//Zan
Vi gick och la oss där klockan halv fem.
Söndagen:
Ayabie dvd tittande. Ah, så vackert.
Vaknade vid halv 1.
Till stugan. Lite vanilla once again.
Min Zan. (LOVE U)
Härligt långt veckoslut. Måste definitivt göras om.
child of the moon
Jag gömde mig bakom ett draperi av hårstrån och nu vill jag ha draperiet tillbaka, inte för att gömma mig. Jag behöver inte gömma mig längre. Jag är den jag är. Ingen kan gra ner mig från himlen igen. Jag är precis där jag vill vara.
Mitt liv är bra. Jag är bra. Mina vänner är bäst.
Jag behöver inget skydd längre.
Jag vill bara vara den jag är. Får jag det?
Magnum
Fragrance
Jag vet inte vad som hände mellan oss. Men jag tror inte att det går att fixa längre. Vi var bara för olika, för annorlunda för att fungera.
Jag tänker inte börja klaga över livet för tillfället. Det är onödigt. Livet är inte lätt, men det är bara så, man kan inget åt det faktumet. Bara leva vidare. Göra det bästa av situationen.
22 timmar sen det senast hände någonting i denna blogg, ifall jag inte såg helt fel.
Jag har haft mycket att göra. Inte hunnit tänka på bloggen, fast jag kollar den var och varannan sekund. Bara för att. Tänk om. Kanske någon ännu ser.
Bara en tanke.
Allt kommer bli bra. Allt är bra. Jag behöver inte vara rädd för att någonting dåligt skall hända. Allt är bra.
Ändå.
Jag vet inte varför.
Ayabie var gudomliga. Jag älskade att vara och se på dem med Nera &co. Det var bara härlig. Jag passade in i den gruppen. Jag var mej själv hela vägen. Inget var gömt. De accepterade mig för den jag är. Jag behövde inte gömma mig och vara någonting annat med dem.
Ida.
Du betyder mycket för mig. Jag finns alltid här för dig. Glöm det ALDRIG.
Älskar dig.
*fniss*
Nera sanoo:
Nera sanoo:
check it out
Nera sanoo:
ser "vackert" ut.. *Fnitter*
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
OMG
Nera sanoo:
framhäver vissa former
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
*dör* so true
Nera sanoo:
Nera sanoo:
Nera sanoo:
oh dear penis
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
Nera sanoo:
jepp
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
stackin måste ju kolla att den e kvar
Nera sanoo:
jupp
Nera sanoo:
att inge bara sku ha stuli hans magnum
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
det är ju många som vill ha den
Nera sanoo:
amen
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
*handen på hjärta*
Nera sanoo:
*erkänner*
Emzi - AYABIE rox my sox! (skivan ÄGER) sanoo:
xD
xD
Nera sanoo:
xD
xD