jaajaa

Denna dag har varit smått konstig men ändå rolig på ett sätt.
Skoldagen var ett enda piss, men jag orkar inte just nu tänka på allt det. Jag är bara så trött på skolan. Vill bara att den skall ta slut och det skall bli sommarlov. (jag vill att jag skall fylla 18) Någonstans inom mig så skulle jag vilja njuta av skolan och mina klasskamrater. Men jag kan inte riktigt göra det. Jag vill det, men jag kan inte. 
Ibland känner jag mig jätte elak och tänker på hur FULA alla är. De kanske är jättesöta. Vad vet jag. Jag kan ju ha förvriden syn på utseendet. Jag vet inte.

Jag skall bli en ny människa. Jag skall lära mig ringa människor utan att darra och må dåligt av det. JAG SKALL. Jag skall få mitt rum fint och färdigt, så att det ser ut att jag bott här en tid och inte just flyttat in. DET MÅSTE JAG. Klippa ur tidningarna jag har i skåpet.
 Gå på långa promenader och få bättre kondition.

MÅ BRA.

Inte se ut som om jag var gravid.

Jag behöver ett nytt liv.

(nästa inlägg nästa söndag.)

Paus.

22366-46
Jag har bestämt mig. Jag kommer ta en paus från denna värld. Fast jag kommer fortsätta blogga EN gång i veckan och skriva om min vecka. Berätta vad jag gjort och så vidare. Allt möjligt.

Idag var jag jätte duktig enligt mej själv. Jag var ute och gick typ en hel timme. Det tänker jag göra oftare nu när jag tar paus från allt annat utom bloggande (en gång i veckan). Jag tänker bli duktig och bra människa. Jag skall få ett liv IRL. Jag behöver det.

Jag märker att det inte är någon som läser detta, men hur som helst.

Ida. Jag kommer sakna dej med. (Ulla har mitt telefonnummer & address om du vill ha dem)

Att sånt nu.

life is a bitch (nope)

Visst kan ens humör hoppa så från sida till sida! Jag blir totalt GALEN. Och nej jag håller inte på med p-piller eller liknande så man det är icke mina hormoner som är totallt åt rumpan. Det är bara jag, antar jag.
MEN påriktigt. Det är alldeles sjukt!
Jag mådde skit men nu mår jag bra. Hmm.
Timmarna på morgonen var helt trevliga och läraren var det inget problem med. Hon var hur trevlig som helst. Mi började ta bort sina förlängningar på rasten och sedan fortsatte på timmen. Det var en enda hög. Läraren hjälpte henne lite på rasten med det.
Nu vet jag hur man skall trassla upp sitt hår och andras hår. *stolt*

När de timmarna tog slut så gick jag på wc:n. När jag kom ut så hade M, L och Ch gått till butiken och lämnat mig ensam. Hmm. Trevligt. Men jag hittade min räddning väldigt snabbt eftersom Nera & co skulle äta så jag satte mig och åt med dem. Fick kanske planer för skolan-slut-veckoslutet. :D PARTY.

Examinationen tror jag inte att gick sådär jätte super bra. A måste gå mitt i så jag blev ensam. hmm.

Träffade igen på Nera & co och sedan på diZi. Det var härligt. Kramar är härliga.


Jag måste verkligen fundera på vad jag skall göra och OM jag skall göra det. Det kanske skulle vara helt bra för mig.

Kände mig så duktig när jag ringde åt Räddande Ängeln istället för att sms:a. :D

joo visst.

Veckoslutet överlevt. Skall vi vara glada?! Njaa. Kanske inte. En massa nya idéer. Dumma och bra. Jag vet inte. Saker som jag kanske inte kommer klara av att göra fast jag själv vill det. Jag måste börja göra någonting med mitt liv. Jag MÅSTE. Annars klarar jag inte av verkligheten när jag flyttar. Hemifrån menar jag. Eller när jag skall göra praktiken i Sverige.

Hjälp.


Jag faller och det finns inget att ta i längre. 

today

För en liten stund ville jag bara hoppa upp och ner av glädje.

Nu vill jag bara sjunka ner genom golvet. Gråta sönder mina ögon. Få slut på den eviga värken. Illamåendet. Det som vrider sönder min magsäck så att all innehåll förstör mig innifrån. Syran som fräter sönder min hud. Söndrar. Mina drömmar är borta. För hemskt att tänka på.

Jag vill inte. Jag orkar inte.

En sekund på natten ville jag börja skriva. Skriva om mig. Skriva en bok. Berätta för världen. Berätta för DIG.

Jag vet att jag ibland överdriver. Berättar för mycket. Säger fel saker. 

Inte nu. 

Bara sanningen.


Bara rätt.


Jag behöver dig. 



 . † Suck KitKat † . sock sock . sanoo:

honey, I'd be there in a heartbeat if I only could.




YÄY

Jag tycker om denna dag!

NU har jag en skiva med ESC låtar! (även Finlands)

:D

Skall träffa Amandine och Lillkillen efter skolan antagligen! De kommer till Hesa! :D

Hahahahahaha



Sitter i skolan. På Ek datorn. C är ute. Hmm.
Dagen har gått bra utan större paniker. Kanske bara pågrund av att jag redan hade min presentation så jag behövde inte oroa mig över det längre. Skall be Ch och M att skicka sina arbeten åt mig så behövde/behöver jag inte anteckna när de har sin. M hade redan idag. Det var helt intressant. men sådär.

Under lätt massagen så satt vi ute i solen och åt godis och drack läsk. Hur härligt kan det riktigt bli?! :D:D


Men nu skall jag sluta och låta C komma igen. ^^

utopia. inte här.

Jag vill kunna skriva vackert. Jag vill kunna skriva och chocka världen med min smarthet. Jag har en hjärna tro det eller ej, men det enda jag gör är försöker övertala mig själv att tro på det att jag kan någonting. Att jag inte är totalt värdelös. Någonting hunden/katten släpat in. Det är det jag är. Ingen bryr sig verkligen om hur jag mår. Ingen frågar. Ingen ser.
Alla tror att jag mår bra när jag bara säger så. Men vad om jag säger det för att slippa svara på en massa frågor? Slippa se en massa oäkta blickar ?
Säg inte att du tycker synd om mig om du verkligen inte menar det. Jag vill inte ha en massa ljug.
Jag vet att jag ibland ser ut att gå sönder vilken sekund som helst. Det känns så ibland. DU kan stoppa det. Det enda jag då behöver är att veta att du finns där. Ett  par armar omkring min kropp. En axel att gråta i.

Den personen. DU. Den finns aldrig där. Människor är blinda för allt det de inte vill se. De bryr sig inte om man sitter i ett hörn och försöker gömma sig från världen. När man vill försvinna. Slippa sitta där och sedan måsta le lyckligt för att inte få en massa dumma frågor. 

Jag vill att de skall se. Jag vill att människor skall se hur illa man ibland mår utan att behöva säga det högt. Jag kan inte skrika. Jag vill inte. 

Varför är människor blinda? 

Tror de fortfarande på evig lycka?

De lever i en fantasivärld.

Jag vill också leva i min fantasivärld, men verkligheten drar mig alltid tillbaka. 

ayabie & stuff

ayabie
Jag skall på deras spelning/konsert/whatever den 15.6! Och jag kan verkligen inte vänta på det! Skall med gulliga  Nera och en massa andra som jag inte känner men som hon känner. hih. Det blir roligt.

Omtenten gick upp åt reven tror jag men jag orkar inte bekymra mig över det för tillfället. Jag brukar aldrig oroa mig över sådant. Bara se hur det går och sedan försöka klara av konsekvenserna sedan när det är den tiden. Jag orkar inte nu.

Ringde åt La som hon bett mig göra. Hon sa att jag skulle komma till stan, vilket jag såklart gjorde. Satt i spårvagnen och var avundsjuk på personen som satt framför mig och pratade i telefon. Jag vill oxå kunna prata i telefon som jag förr kunde, utan att bli hemskt nervös och börja darra. Jag vill inte det längre.

Fick veta på flickgruppen att jag inte är den enda som inte tycker om att ringa. Den andra flickan där sa att hon även var det. Jag blev glad över att veta att jag inte är ensam. :D I'm not alone.

Jag hoppas att jag klarar av alla mina uppgifter så att jag kommer till nästa år och utbildningsprogrammet. För jag skulle inte orka börja ta skolan på fyra år. Jag vill inte det.

Jaa-a detta var lite uppdatering om vad som hänt.


Bye.

gajun

Tro mera på mig själv. Vara mera positiv. Jag kan inte vara det. Ibland känns det som om jag skulle kunna klara av allt i världen bara jag håller mig positiv och glad. Kan någon vara glad i all evighet? Kan man stanna positiv för resten av livet?
Svaret är: NEJ. (inte om man är jag. eftersom jag söker fram alla små problem och gör dem stora.) Jag kan inte vara positiv när det gäller mig själv och mitt liv. Det är inte möjligt. Jag säger alltid åt alla att tänka positivt. Är det fel när jag inte själv gör det?

Gör jag fel igen?

Är jag bara dum och fejk? Fel?

Skolan känns jobbig. Det är inte ens mycket kvar.. Men vad sen när det är över? Nytt år? Nya problem? Utan gamla hjälp och lösningar. Hur i hela friden väntar sig någon att jag skall klara av det?

Vad håller jag påriktigt på med?


Jag gör bara fel
fel
fel
fel

Jag mår konstigt.


Fråga INTE.

JOO

NEJ


Gå bort.


Jag klarar inte av detta.

NOT going to hell (för vacker för det)

Jag vet inte vad jag kan säga. Jag är nervös över hela skoldagen idag eftersom jag skall KANSKE presentera min utgångspunkt idag. Men det är ju bara kanske. Fast det skulle vara skönt att få det undan.

Mår weird again. Fast det är ok tror jag. Jag vet inte.

22366-32

fkdgrthjiltuh

Fick biljetten igår. Dör av lycka.

En till dag överlevd. :D


Ida du är SÖT!  Du klarar ALLT! (L)

batteri

Sofia har namnsdag idag. Vet inte om jag borde skicka sms och gratta henne eller inte. Vet inte om det gör någon skillnad för henne. Skulle det betyda någonting för henne ifall jag gjorde det? Skulle hon bry sig?
Kanske inte. 
Förr skulle jag inte ens ha tänkt på det utan såklart skickat ett eller då skulle jag ju oxå ha sett henne i skolan. Om det skulle ha varit den tiden nu, men det är det ju såklart inte. Nuförtiden är det annorlunda. Jag tvekar. Varför? För att jag inte bryr mej mera? eller för att det antagligen inte gör någon skillnad längre för henne?
Jag vet inte.

Varför började jag nu plötsligt tänka på allt detta igen?

Jag orkar inte tänka på henne eller på dem. Känns för jobbigt för tillfället.

Vill börja skriva på någonting. Bli författare och världsberömd. Visa alla att jag kan någonting. Att jag inte är patetisk skit.

Nu skall jag gå till skolan och förhoppningsvis leva ännu på kvällen. Skall med Ch till bibban efter skolan.

Mår ok.

dumdumdum

22366-48

Har ätit alldeles för mycket godis veckoslutet.
Mår illa fortfarande. Fast det kan ju ha med andra saker att göra oxå.

Jag är förvirrad och fast i en cirkel jag inte slipper loss ifrån. Det går runt och runt. Svimfärdig. Trött.

Jag orkar inte.

Egoistic

Bilder. Jag.

Jag har för mycket tid.

  

poison

Jag var och shoppade igår(förgår). Borde antagligen inte ha gjort det eftersom jag redan gjort av med 25 euro på morgonen (åt Nera när hon skulle gå och köpa min biljett) så gah. Pengar bara försvinner och jag har ingen aning var de försvinner. Köpte ett par örhängen, en ring och sedan ett halsband. Och sen lite godis men det skall vi inte alls prata om. För mycket med andra ord.
Efter det gick jag till min IA plats för att ha min jävla slutvärdering som jag fått vänta på ganska längre. Bara för att min lärare var sjuk så.
Darrade och var nervös men det gick väl helt bra till slut. Är nöjd med mitt vitsord åtminstone. N2 (1-5). Hon frågade om jag accepterar det. Jag ville bara skratta. Såklart att jag gör det! Jag blev ju godkänd för guds skull! 

Igår var jag och skötte Fi för hennes mamma skulle gå på lite ärenden. Jag gick av och an med henne i Columbus. Köpte först en glass åt henne som hon glatt satt och åt. :) En tant tyckte att hon var så söt. Jag kunde bara hålla med den tanten. För hon är bara för söt.


Pratade en dag med S  på msn. Konstigt samtal, men det som jag mest reagerade på var:
"huså..d hä va första gången vi ringd ti dj o dessutom har ja vari nykter exakt 3 dagar under hela dnhä månaden..så du sku ha fått ganska många samtal..fniss"

Jaha. Vad kan man nu sen säga åt det....

Gjorde på min utgångspunkt igår. Ganska länge och sen fastna jag. Skickade det åt J. Hon svarade och hade rättat en del. Har nu skickat svar åt henne. Får se när hon svarar.

Har Ek möte idag. :D

(Your cruel device
Your blood, like ice
One look could kill
My pain, your thrill
)

Mår konstigt just nu. Vet inte hur jag skall förklara...
Jag är rädd över det att S&Ma har börjat ta kontakt igen. Det känns inte bra, men sen ibland så är det roligt att någon kommer ihåg mig ännu. Att inte alla har glömt eller att jag blivit helt osynlig.
Kanske jag överdriver mina känslor igen. Kanske inte.
Jag mår ändå konstigt.


  
(Jag saknar den jag är)

(Jag vill inte att väggarna skall byggas upp igen)

(Jag vill inte)

Ruder

22366-57

En av de få bra bilder på mig.

Nervös över slutvärderingen på kvällen. Hopperligen så halshugger de inte mig helt. Kanske mitt huvud får hänga kvar på en liten grej. Nej, alvarligt så tycker jag att jag klara det helt bra. Jag gjorde mitt bästa och de kan inte säga att jag inte har försökt. Jag tror nog att jag får godkänt i den.

Skall överräcka pengar åt Nera idag före kuratormötet. Måste gå och ta ut lite pengar från banken först, men det kan jag göra på vägen till skolan.

Tror att jag skall äta nu. Jag dör av hunger!

Ha det så bra! :)

YÄY!

Dagen har varit okej. Små panik i skolan. Hela skoldagen var smått weird men jag överlevde. Träffade en som jag pratat med bara via nätet. Hon går i samma skola. Jättehärlig människa!
Skall på en konsert med henne och andra personer. Hon skall skaffa biljett åt mej! :D Ayabie! Jag kommer få se Jrock LIVE! Hur coolt är nu inte det?!

Nu skall jag sova.

precious things

(these precious things
let them bleed
let them wash away
these precious things
let them break their hold over me
)

Skola. Skulle inte orka.
Panik över skolan.
Slutvärdering av IA:n på onsdagen. :/

Dör.

naked as day.

22366-56

(doesn't take much to rip us into pieces)

Vaknade klockan lite före 4 idag och fick näsblod. En liten droppe droppade ner på min dyna. Min dyna är vit. Det tog länge innan det slutade. Jag var så trött efter det. Gick på wc:n och somnande igen. Sen vaknande jag först när väckarklockan (min telefon) väckte mig. Gah, ville bara fortsätta sova. Steg upp och klädde på mig. Gick till köket och fick näsblod pånytt. Hade hemsk huvudvärk oxå. Tog en Ibumax och zyrteken. Så bar det till datorn. :)

Och så till skolan. I öronen på vägen spelade "Ida är söt"-skivan. En massa Tori Amos. Jag är kär.

Emeralds, you should know,
are renting in her meadow
with a stroke
beauty lives
how could I resist
you are Desire
(Another girl's paradise)

Skoldagen var nu inget speciell. Fick smaka på engelsk godis för M hade med sig från London. :) Gott.
Anmälde mig till en omtentamen. hmm.

Efter skolan gick jag först hem och åt och sedan till butiken med Lillebror. Sen stack jag iväg till F&F. Fick vakta dem igen. Så söta! Var ute med Fi i parken och lekte i sandlådan. Fick bygga kakor som hon sedan förstörde.
Jag måste vakta båda före det eftersom deras mamma skulle städa lite. Skall dit på Onsdagen igen. :)

Har godis. :P

Does it all come down to
the thing one girl fears
in the night
is another
girl's
paradise

your cloud

Hade en härlig dag. Verkligen. Det är såhär dagar skall vara! Fulla av överraskningar. Morgonens överraskningar kan ses i förra inlägget.
Stackars Ch hade tråkigt och inget att göra så jag bara sa åt henne att komma hit, eftersom jag själv lite var i samma situation. Så tänkte jag att nog kommer vi på någonting att göra tillsammans. Och oj vad rätt jag hade!
Vi gick ut och gick först till Kiosken för att köpa glass. Det var ett glassväder! Efter att vi ätit våra glassar och suttit en stund på en bänk där Ch tog sina första bilder. Av två bänkar och en roskkorg.


Min första bild.

Vi gick runt i skogen och pratade och fotade.
 


Naturen är till för att njutas och fotas. Jag älskar och fota.

22366-54
Ch ville ha bild på oss. Den blev lyckad tycker jag, även om mitt hår har egna vändningar och grejs.


Vackert.

Så gick vi till mej en stund. Lyssnade lite på musik och liknande. Så åt vi lite. Kyckling.

Så gick vi ut igen. :) Gick en lång väg tills vi kom till en kiosk igen. Vi gick in och köpte läsk och ch köpte även godis.

Så gick vi till en park och satte oss på en bänk. Där satt vi och drack vår läsk och pratade om allt mellan himmel och jord. Tog lite bilder. Vi satt där ganska länge.
Så gick vi till metron.


Ch i metron.

En sista bild. Bevis på att man INTE skall fota mig:


Jag hade en jätte rolig dag. :)


22366-49 got a cloud sleeping on my tongue

22366-49

(and kiss the violets as they're waking up)


Där är mitt rums fönster.


Vaknade tidigt idag. Kunde inte sova för att solen lyste så vackert in genom fönstret. Härligt att sommaren är här. :) 

KÄNDIS! 
 




Herregud. Nämnd i TVÅ bloggar på samma dag. (det kanske har någonting att göra med att samma person skriver i båda.) Men vad glad jag blev av det!

Ida, du är en härlig person! Jag tycker om dig!

Ch kommer hit! :D:D Vi skall ut och fota träd! :P

After all

22366-48

never was a cornflake girl
thought that was a good solution
hangin with the raisin girls

Vet inte vad jag skall tänka riktigt just. Vet inte ens varför jag började skriva här. Behöver jag bara skriva av mig? Eller vad är det? Vem kan nu sen säga.

words like violence
break the silence
come crashing in
into my little world
painful to me
pierced right through me
can't you understand
oh my little girl

Mår konstigt och bra på samma gång. Lyssnar på Tori Amos. Kära Ida skicka en hel del åt mig så nu kan jag njuta riktigt mycket.

Var just ute och promenera. Njöt av trädens grönska och naturens beauty  (synd att jag inte hade kamera med.) Kanske jag tar och går en runda imorron oxå och tar kameran med och fotar lite.

Nu har jag fått en kompis att gilla åtminstone en Tori låt. Jackies Strength. Yay! :D


Hejej.

make me laugh
say you know what you want
you said we were the real thing
so i show you some more and i learn


Alla låttexter i denna blogg var av Tori Amos.

so deep that it didn't even bleed

22366-47

Haha. Visst fin bild eller hur? jag måste ju bara få med mina naglar.

Jag är lite borta just nu. Bara för allt med det jävliga telefonsamtalet igår. Sitter där efteråt och darrar. Jag fattar inte att jag ringde när hon bad mig göra det. Jag förstår inte. Varför skall man ringa åt mig då när man är helt full?! Please. Kan ni inte ringa då när ni minns samtalet efteråt?

Men nejdå.

Jaha. 

English story.

Jag lovade sätta ut denna så varsågoda. Antagligen så läser ingen eftersom den är lång. Jag har inte haft någon att läsa den för korrektur så vissa fel kan finnas. Men ändå.

Kiss me, Kill me, Love me.

Small rain drops hit the window and make a small that I listened closely to. I didn’t know why I just sat there in front of the window and looked out at the empty street. There was nothing to look at, no people, nothing.

Maybe it was the emptiness that drawed my attention. Could that be the reason I sat there?

It started to get dark. People started to put their lights on.

I liked the dark. There was calmness in the dark that you could not find anywhere else. And it’s a place to hide in. Hide your own feelings.

Crazy, maybe, but that’s just how I felt. I needed the darkness. I would be lost without it. But I needed the light too. There wouldn’t exist darkness without light.

Lonelyness, why does that exist? Who needs it anyway? It’s the longing for someone. The waiting...

I sighed. I couldn’t understand the world. I just wanted to forget everything. Stop thinking. Stop feeling...

My phone started ringing. I sighed again and looked at it. Slowly I made my way to it.

Hana.

Why was she calling me? Why wasn’t she home yet?

I let it ring even though something inside of me wanted me to answer it. I didn’t want to hear her excuses for not being here.

I sat down on the bed and started looking at the door hopeing that she would come running through it, trying to find words. She didn’t.

I heard footsteps from the other side of the door. A part of me started hopeing again that it would be her.

“Lil!”

I stared down at the floor when Alex opened the door.

Disappointed.

He just looked at me for a while. Don’t look up. Don’t look up. I looked up and noticed that he had a phone in his hand.

“It’s Hana. She wants to talk to you.”

He put the phone on the bed beside me and walked out of the room, leaving me alone with the phone. I stared at the phone for some seconds. Guess I had to take it.

I took the phone but didn’t make any sound. Hana was on the other end, that I knew. I could hear her breathing. That small sound made me calm. The knowledge of her there made me calm down and forget my disappointment on her not being here.

“Lil?”

I bit my lip so that I wouldn’t answer her. The sound of her voice woke up the longing feeling inside of me. The longing for her. I wont answer. No.

I made a small sound to let her know that I was there.

“Why didn’t you answer your phone?”

She went right to the point. No, small talk. No, I’m sorry I’m not there. No, I miss you.

“I didn’t hear it.”

Hana knew I was lying. I never did leave my phone anywhere. I always had it with me.

She didn’t comment on my lie. I could just hear her breathing again. I sighed. Soon she was going to say it. Say that she was going to stay at a friends house or at her parents.

Typical.

“Lilith. I just wanted you to know…” Now she was going to say it. I was right. I knew it.

“…that I’m on my way.”

What?! This was not right! This was not in the script! I couldn’t find any words. I was in chock. I couldn’t believe what I just had heard. Was I dreaming? Had I fallen asleep during the time I sat in front of the window?

I couldn’t find any words. I was in chock. I couldn’t believe what I just had heard. Was I dreaming? Had I fallen asleep during the time I sat in front of the window?
“ I’ll be there soon. Bye.”

A small sound told me that she was not there anymore.

She was coming home.

Now I started hearing the voices from the other room. The living room.

The party. My party. Should I go and be the Birthday girl?

Slowly I stood up and made my way towards the door with the phone in my hand. I opened the door and could see all of my friends standing in the room, talking and laughing. Having fun.

“Is she coming?” Alex asked when he noticed me.

I just nodded. My words were lost and I couldn’t find them.

She was coming. She had always missed my birthday, but now she was coming.

I sat down on the sofa and someone gave me a drink. Probably some alcohol. Defiantly alcohol. I drank it and asked someone to give me more. Alex looked at me with concern. He knew what could happen if I got to much alcohol. He has seen it .

I didn’t care about him. I needed a drink.

The doorbell rang after a while and of course everyone was waiting for me to go and open. I wanted to scream that I wasn’t five years old, but I didn’t. The doorbell sounded again and I stood up.

I made my way to the front door and opened it.

Hana.

She stood there in front of me smiling brightly. I had to look like a fish.

“Happy birthday.” She hugged me quickly and I took a step back to let her in.

I had almost forgot that she was coming. My feelings were having war with each other and I couldn’t make any sense out of them.

For a while I just stood there looking at her. She was so beautiful. An angel on earth.

“Lil? Are you okay?”

I could see the concern in her eyes.

I nodded and smiled to tell her yes. Maybe I was lying a bit but I just didn’t want to see her so concerned. I wanted her to be happy and smile.

She made her way to the living room where everyone were waiting to know who had come. I didn’t follow her, not right then anyway. I just stood there and starred after her. I was happy. I should have been that. Why did something feel so wrong? Everything was perfect.

I shook my head and followed Hana to the living room where she was standing and talking to Alex. I felt a weird feeling ran through my body and mind. Jealous. Shame on me.

There was no reason for me to be jealous. I knew that. But still…

Hana was looking at me and I met her gaze. She made her way through the room towards me. I got the want to run away. Hide. But it was like I were glued to the floor. I couldn’t move. The feeling of something being wrong came back. I couldn’t breath.

“Lil. We need to talk.”

She took my hand and lead me to the room where I had been sitting. Hana closed the door behind us. I was biting my lip. Let us say that it’s a bad habit I can’t get rid of.

“I have something important to tell you, but first…”

She put a hand on my shoulder and kissed me on the lips. A sweet taste filled my mouth . I kissed her back. This was real. I put my arms around her and pulled her against myself.

Kiss me.

She pulled away.

Wrong.

“Sit down.” She sounded serious.

I sat down on the bed and looked at her. She wasn’t looking at me. She was looking at everything else. Something was wrong.

“I’ve been offered a job…”

Now she looked at me.

“That’s great.” I thought that was what she wanted me to say.

She nodded. “It’s a really great job..” She started biting on her lip. She swallowed.

“It’s in Paris.”

I starred at her. She couldn’t be serious. I couldn’t breath again. There was something blocking the way.

“No.” I looked down at the floor. “No.”

I wanted to hear her say that she was not going to take the job, but inside I knew that she was not going to say it. She wouldn’t have told me if that was the case.

Wrong.

I couldn’t stay there so I stood up, took my phone and the car keys.

Hana screamed after me but I didn’t stop. I ran out and in to the car. The car started and I backed it out of the driveway.

I didn’t know where I was going just that I couldn’t stay there.

Tears ran down my cheeks and I did nothing to stop them.

Hana was going to move to Paris. No.

She was calling me but I didn’t answer. There was nothing she could say that would make it different or better.

Alex. Hana. Alex. Hana and someone else from the party.

I didn’t answer.

Kill me.

Where was I?

Was I dead? No I wasn’t, I could feel pain and hear someone talking far away. I didn’t open my eyes. I didn’t have the strength for that.

Weak.

I could feel someone take my hand. A soft hand.

“Lil. If you can hear me. I’m sorry.”

Hana. I could hear that she was crying. I wanted to cry.

“Please Lil. Wake up.”

No. I want todie.

Slowly I opened my eyes. Hana was now looking at the floor. She was tired. I could see that.

“Hana.”

She jumped.

“Lil. Thank God!” She hugged me and almost killed me at the same time. “I’m so sorry. This is all my fault.”

I smiled tiredly. “No, it’s mine.”

Hana looked at me.

“I should have stopped you. You didn’t let me finish. I want you with me. I can’t live without you. I almost lost you and for the second I thought I had, I couldn’t breath.”

I starred at her. She wanted me with her to Paris.

“I love you, Hana.”

“I love you, Lil.”

Love me.


22366-46 the ego

22366-46

Så jävligt ego man har blivit sen man fick kamera. Haha. Again a picture of ME. Tagen av undertecknad.
Vissa naglar är ännu längre nuförtiden eftersom det är en tid sen den där bilden är tagen. Datorn ligger faktiskt precis framför mig så det där är liksom det jag har bakom mig när jag sitter vid datorn.

Hade jätteroligt med Julz igår på teatern. Den hette Blås. Den var rolig. Julz hade mycket hål på sina byxor så mitt "lilla" hål på ena knät kändes inte så farligt längre. Dessutom så är det ju bara coolt. :P Köpte ett jättefint halsband också. Kär. Föreställer en blixt. (tar kanske bild på den nångång så skall ni få se.)
Efter pjäsen på vägen till metron och spåran så kom det ett gäng ungdomar imot oss. Det vara bara killar och antagligen så skulle ena gå och gifta sig för han var klädd i en svart sopsäck och en princess krona på huvudet. Det såg fint ut. :P Han ställde sig framför oss. Han skulle ha vilja köpa tre kondomer för 10 €!!! Tyvärr så hade vi inga. Damn. Senare så märkte Julz att hon skulle ha haft en. och såklart gärna ha sålt den för en 10a.
 
Skoldagen idag var helt okej. Kom bara en timme för tidigt. Köpte en ny bok.
Har ätit en massa skit.

Helloy my name is Emzi and I'm getting fat.

dagens skriverier

Var i skolan och träffade J. Fick lite gjort på en uppgift. Skall försöka skriva något litet och sedan skicka det åt henne.

Det var roligt igår att sköta F&F. Man fick sitta vid sandlådan och försöka lösa världens problem medan man gör sandkakor som F kan söndra. Men hon var ju bara för söt när hon bad en att göra en kaka så jag måste ju bara gå med på det. Hon vet ju inget ännu om världens hemskheter. Hon är ännu oskyldig och liten. Fyllde 2 år på tisdagen. 
Andra F satt i gungan och ville ha fart. Det fick M ta hand om. Hon sköter honom och jag henne (asså andra F inte M.) Men det var jättesött. Och han är bara så söt.
Min F har lärt sig säga "kom" och det använder hon nog när hon vill att jag skall följa efter. Men det är bara för gulligt!

När vi gick hem med dem så blev min F lite ledsen. Hon ville inte ta av sig ytterkläderna. Antagligen så ville hon ha sin mamma. Som tur så kom deras pappa hem så det blev bra sen.

Jag tror att jag hörde henne säga Emma vid ett tillfälle. Det var så sött!!! Jag blev så glad.

Sen klockan 5 kom La till mig. Hon var faktiskt helt prick klockan 5 vid mig. Som tur kom jag just då jag gjorde. Helt perfekt. Vi lyssnade på hennes ipod i mitt rum och pratade om världens problem (människor). Det är alltid roligt att prata med henne. Hon blir så energisk när hon börjar prata om någonting. Jag bara satt och flina åt henne. Åt lite franskisar och fiskpinnar.
Hon gillar inte min musiksmak och jag förstår mig inte riktigt på hennes ibland. Men det är helt okej. Jag kan inte säga att jag hatar hennes musiksmak för jag hatar ingen musik. Jag gillar all musik bara det finns något bra i den. ^^
Vi gick ut för att vänta på att hennes pappa skulle komma efter henne med bil. Vi pratade lite till om allt möjligt.

Orkar inte just nu tänka på Dem. Jag orkar bara inte. Jag tänker träffa Dem och ge Dem deras del av vårt slutarbete. Sen när jag har min och De deras så behöver jag aldrig mera se Dem. För sen har jag inget som är deras längre. Men jag vill inte tänka att De är totalt ruttna både två. Jag vägrar göra det. Jag vet inte varför. La tyckte att jag borde bara kasta bort slutarbete. Hon tycker väl inte att jag skall träffa Dem. De har gjort en massa skit mot mig förr. Men jag vägrar att hata Dem.

Kanske jag är dum och naiv. Väntar mig att människor kan ändra till det bättre. De gjorde aldrig det. Vilket är synd.


Skall på teater idag med Julz. Efter skolan skall mamma och jag och lillebror till stan. Skall köpa en ny sladd till min kamera. :)

Ses.

Dagens bloggare: Ida

Invoke

Jävla tårar. Jag hatar tårar. Hatar. Jag hatar att behöva skrika för att någon skall förstå. Jag vill inte i verkligheten göra det. Men ändå så gör jag det. Skriker och gråter, mår skit och tycker att världen skulle kunna gå åt rumpan. Bara för att jag mår dålig så hatar jag hela världen.
Skrek och grät floder. Mådde dåligt. Störde människor via sms. De har inte ännu svarat, men det är okej. Jag bryr mig inte längre.
Mitt liv går åt rumpan. Det enda jag vill nuförtiden är sitta framför datorn och prata med människor från Sweeden (Ja, jag vet att det inte skrivs sådär, men jag skriver det så) som alla har ett mycket bättre svenskt språk än alla finlandssvenskar. Det stör mig när människor skriver helt fel.

Klassen känns inte som min klass längre. Det är jag och de. Inte vi. Jag orkar inte tänka på det så himla mycket. Det får mig bara att må dåligt.

Och allt detta om att mitt gamla liv fick fast mig. Vad kan man göra åt det? Jag kan ju bara göra det så att jag tar C med mig och går för att träffa dem. Det finns inte mycket annat jag kan göra.

Jag är rädd för att väggarna skall byggas upp igen.

Ingen skola idag. Behöver iaf inte träffa någon från klassen. Skall nog träffa J och kolla igenom lite grejer. Men det är helt okej. 

Sen skall jag och sköta F&F. :D


Hörs senare. 

shit

22366-45

My old life is catching up on me.

RSS 2.0