That's just me being weird.

Mår konstigt once again. Orkar inte med resten av världen utom min egen lillebror. Antagligen så gjorde jag en kompis sur på mig. Skulle ha gått till henne idag och varit där övernatt, sett någon film...
Hon ringde och jag sa ynkligt att jag inte orkar komma. Kände mig ynklig och jag gömde inte det för henne på något sätt. Kände mig ynklig igår och känslan fortsätter att pina mig.
Hon skickade sms som jag inte kunde svara på. Hon ringde och jag sa åt min lillebror att lägga på eftersom han var närmare telefonen.
Jag stängde av telefonen efter det.

Kändes skönt. Befriande. Men ändå hemskt. Isolerad från världen.

Öppnade den för en stund sen och märkte att ingen har saknat. INGEN. Jag är ensam.

Ingen saknar över huvudtaget.

Förlåt att jag mår piss. Förlåt att jag inte tål prata med någon IRL just nu. Förlåt att mitt liv är åt helvete just nu.