(jag? Galen? Vad är det du snackar om riktigt? Har du blivit galen?)


Jag vet inte vad jag håller på med. Jag vet inte varför det känns såhär just nu, men jag vet att det inte känns rätt eller bra. Och det är ganska hemskt, när det kommer till kritan. Det känns definitivt inte bra att jag dagen före filmkvällen blir alldeles underlig. Får en konstig känsla i mig och bara har ångest över någonting. Gör stackars lille Viivi orolig över mig. Henne får jag krama imorgon och det känns helt underbart. Jag saknar henne och alla andra så otroligt mycket just nu.
Jag behöver dem helt enkelt.

Och jag saknar min Nelle så otroligt. Det gör ont. Hon betyder mest i denna värld. Utan henne skulle jag inte finnas. Jag skulle inte vara den jag är nu utan henne. Helt säkert.
I sommar skall jag till Sweeden och då får jag se henne igen. Kan inte vänta.


Såhär idag.