Jag tror att jag med ganska stor procents säkerhet kan säga att jag var lyckligare förut. Allt var antagligen en hel del enklare under vissa perioder av mitt liv, nu känns det konstigt. Allt känns sådär ihoppackat och jobbigt. I behov av upppackning, men jag vet inte om jag är färdig att ta itu med allt det där ännu. Jag vet inte ens om jag vill det. Behöver jag? Måste jag?
Antagligen är svaret ja.
(det var ju det jag var rädd för.)
Min dröm finns i huvudet och jag kan inte glömma den. Har börjat tänka på det ifall den hade någon mening. Borde jag göra någonting åt den saken som drömmen handlade om? Men jag vet inte om jag vågar.
Bryr jag mej ens?

(Du räcker
och blir
över)

Kändes roligt att gå i stan idag. Kändes som om alla alternativa hade blivit uppdragna ur sina hål och gångar. Det var underbart att se det. Det får mig att vilja slösa en massa pengar på en massa kläder för att kunna klä mig likadant hela tiden. Nu äger jag ju inte tillräkligt med alternativa kläder så att jag skulle kunna göra det, men jag hoppas att jag nån dag kan göra det.

Såg Ce vid Backstreet.

Att sånt idag.