Jag känner mig helt superduktig nu. Konstigt nog efter att ha kämpat med att få kapitlet skrivet hela dagen och äntligen så fick jag det skrivet. Fast det nu inte blev helt 3 sidor så tror jag inte att någon (*host*nera*host*) mördar mig pågrund av det. Det blev ett väldigt fluffigt kapitel pånågotsätt enligt mej själv. Kanske mitt humör har någonting med den saken och göra. Kanske jag bara inte kan skriva humor när jag är på konstigt humör. Kanske.
Får nu se vad hon tycker.
Skickade den åt Viivi så hon kan betaläsa den och så.

Imorgon till skolan och darra. Hopperligen inte ändå gråta och så. Skall prata med Kuratorn och Klassföreståndaren om lite saker, mest gällande min skolgång antar jag. Får nu se vad det blir av det. Är lite rädd.

Jag saknar min mamma. Jag vill ha min mamma hit nu. Jag vet att jag inte alltid berättar allt åt min mamma och ibland är hon irritterande men nu när hon inte finns i närheten så känns det tomt. Hon är ju på andra sidan viken och har det roligt.
Just nu skulle jag bara behöva hennes tillvaro. Att hon är där om det strular till sig helt.
Pappa är inte alls samma sak även om det är kul att se honom också.